söndag 18 januari 2009

Tankar i ljuset av en pannlampa...

Minst en kväll i veckan tar jag min pannlampa och ger mig ut på en löprunda runt Stora Delsjön. Dels får jag mig ett bra pass, dels får jag rensa skallen där i min ensamhet med endast ljuskäglan från pannlampan som sällskap. Kvällens runda var välgörande men kall, den råa vinden svepte över den isbelagda Delsjön och det bet i kinderna där jag tog mig fram längs den småhala slingan. Efter ett tag kom jag plötsligt att tänka på Kitty i årets Let's Dance. Vad gör hon där överhuvudtaget? Tjejen vill ju uppenbarligen inte vara med, hon tyckte t.ex. att de borde införa auditions. Sedan kommer vi uppenbarligen att få återuppleva samma företeelse som när Lasse Brandeby var med - juryn vill ha ut personen till varje pris och personen vill ut men plötsligt går Sverige man ur huse och telefonröstar som om det vore en Världens Barn-gala. Frågan är bara vem det är som straffas, personen eller publiken? Visst kan det vara kul med folk som vågar vara sig själva och gå sin egen väg men var går gränsen mellan genombrott och genomklappning? Svar: Att vara punk i Let's Dance.









Frihet!

2 kommentarer:

  1. Om jag inte missminner mig så var Kitty´s uttalande om auditions ett förslag p g a Tony Irvings kommentar om att hon inte platsade i tävlingen.
    Som gammal ballroomdansare så tycker t o m jag att dom är lite väl sågande emot henne.
    Hon är ju där och försöker av hjärtans lust. Sen att hon har koncentrationsförmåga som en guldfisk... ja det är en annan femma.

    SvaraRadera
  2. Ah, touché...jo, det stämmer nu när jag tänker efter att Tony var quite harsh i början av sin bedömning. Jag tror att han störs av att hon inte vill rätta in sig i leden.

    SvaraRadera